Hello

NU var nyårscupen avklarad för den här gången och jag gick rätt långt i A-gruppen den här gången.

Trots att jag försökte ta mig till B-gruppen så lyckades jag inte med det. I första matchens tredje serie och sista ruta behövde jag ta endast två käglor för att gå vidare till B-gruppen därför flyttade jag för spel endast mot käglorna 6-10 och hörde lagkompisar bakom ryggen förvånat utbrista

– Vad gör han?

Tyvärr fick jag mer hjälp med kägelfallet än vad jag planerat, det föll mer käglor än två, men man ska inte vara otacksam ;-) Att istället ha lagt klotet medvetet i rännan är inte min stil, sådant gör jag helt omedvetet...

I andra matchen gällde det att hitta harmoni i mitt spel och känna att saker och ting stämde. Det gjorde så hyfsat i de två första serierna, spelade på bra nivå. Men i sista serien tappade jag det mesta och förlorade därför just den serien och ställningen mellan oss båda blev 3-3, nu var mina siffror i de båda första serierna betydligt bättre så jag gick vidare på poäng...

I tredje matchen mötte jag en gammal bowlingräv och hoppades att jag åtminstone skulle kunna hålla någorlunda jämna steg, det gjorde jag.

I nästa match mötte jag en lagkamrat som jag inte heller hade större förväntningar på att vinna. Men jag upptäcker VEM som spelar på banan bredvid och vinner han sin match och jag min, kommer vi att mötas i nästa match. Därför anstränger jag mig att vinna bataljen mot min lagkamrat bara för att få spela med denna stjärna i nästa match.

Jag ser ju att stjärnan spelar bra och räknar lugnt med att få möta honom, om jag bara lyckas vinna mot min lagkamrat. Det gör jag faktiskt och känner mig glad och upprymd. Springer bort till resultattavlan för att kolla när nästa match ska spelas och ser till min förvåning att stjärnan (en av mina idoler) inte lyckades med sitt uppdrag. Jag får möta hans baneman istället. Blir lite besviken men ger inte upp för det, det kommer säkert andra tillfällen...

Efter denna match kommer allt spel att ske på en och samma sida i hallen, minns tydligt att jag inte gillde det förra gången det hände. Säger på skoj till en lagkamrats flickvän att de inte ska titta på mig när jag spelar :-) Hon lovar med fingrarna i kors... Jag tar mitt välfyllda vattenglas, placerar det på bänken bakom mig där jag ska börja spela första serien, men när jag ska ta en välförtjänt klunk av det klara vattnet har en trollkarl varit där, bortá! Får istället en klunk av någon brunaktig vätska ur en glasbutelj och accepterar att det nästan är godare än vatten om man är riktigt törstig.

I nästa match som kom att bli min sista gör jag bra ifrån mig och sista serien blir som vanligt avgörande. Jag avslutar och har allt i min egen hand det är jag som avgör om jag ska komma längre än någonsin i någon cup. Har strike i nionde att gå på och behöver minst strike ut. Det har hänt förr så jag koncentrerar mig, andas lugnt, psykar ribba 11 för att den ska ligga stilla. Det gör den och jag sätter en skaplig strike. Andas lika lugnt och kontrollerat inför nästa slag och gör ett av mina berömda sk-tslag, får 7 hål 4-7-10 och vet att det inte räcker att ens försöka ta det. Jag skickar ut klotet utan längre antydan till koncentration, lägger klotet i närheten av käglorna 4-7. Jag tackar motståndaren för matchen, plockar ner klotet i väskan, tittar lite besviket bort på käglorna och undrar varför...

Tar en dusch, sista ölen i sportbagen hade jag visst redan druckit ur, pengarna är slut kan inte köpa någon i baren heller... Träffar en lagkamrat i baren som bjuder mig på bira som tack för uppvisningen, livet ler mot mig igen :-) Han undrar om jag känner mig nöjd med min prestation? Jag vet inte vad jag ska svara, för jag har bara spelat en ruta i taget och redan glömt de slag som slagits... Jag tror jag känner mig nöjd, många tankar rusar runt i min omtöcknade skalle. Jag slår mig ner bredvid mina andra lagkamrater som hejat på mig under denna sista match och som faktiskt accepterar mig för den jag är, även om jag spelade lite bättre denna dag :-)

Det var nog det mesta. Tur att man tog ledigt idag (dagen efter) från det jobb man nu har :-)

/Dodde